Valspråket tillhör disponent Christian Storjohann, grundare av Gruvön. Och det är fortfarande den målsättning som vi lever efter här på Gruvöns bruk.
1928 äger det då inte särskilt lönsamma Billerud AB enorma mängder skog. Hur ska man bäst förvalta denna ”guldgruva”? Disponent Christian Storjohann har en vision: Vi ska bygga en ny modern sulfatfabrik och ett pappersbruk vid Gruvön. I tider av börskrasch och världsdepression är det inte helt enkelt att få med styrelsen på dessa planer, men 1929 startar bygget trots allt. Två år senare, efter ett avvärjt hot om storstrejk, är massatillverkningen i gång. Besökare och anställda baxnar vid åsynen av den enorma anläggningen.
Världens första vätskekartong utvecklas och tillverkas på Gruvön. I mitten av 60-talet vidareutvecklas förpackningarna. Bruket och Billeruds forskarlag tar fram en vätskekartong i två skikt, med en blekt framsida och en oblekt, brun baksida. Kartongerna blir både billigare att tillverka och bättre på att stänga ute ljus.
Omsorg om miljö och tankar om att hålla nere energiförbrukningen finns tidigt med på Gruvön. Redan 1957 tas en av världens första kontinuerliga kokare i bruk. Till skillnad från konventionell satsvis kokning förbrukar en kontinuerlig kokare betydligt mindre energi, eftersom den ånga som genereras återvinns på ett smart sätt.
På Luciadagen 1964 riktas världens blickar mot pappersmaskin nr 4 på Gruvön. Den blir då första maskinen inom massa- och pappersindustrin att få sin process styrd och övervakad av en ”datamaskin”. Projektet blir banbrytande och inleder utvecklingen mot den helt datorstyrda fabrik som vi ser idag.
Överallt är det revolution i luften, till och med på Gruvön där det nya flutingbruket inleder en ny era. Fluting, efter engelskans ”flute” (flöjt, pipa), är det veckade mellanskiktet som ger wellpappen dess suveräna styrka. Genom att limma fluting mellan två plana ytskikt får man en lätt, stöttålig och styv konstruktion med rörformiga, luftfyllda ”pipor”. Principen är den samma som när man bygger till exempel flygplansvingar eller broar. Wellpapp är ett av världens mest användbara förpackningsmaterial och Billerud Flute är en av branschens starkaste fluting.
Än en gång går Gruvön i bräschen. Hittills har wellpappens ytskikt, så kallad Top Liner, varit brunt. Men nu introducerar Gruvön ett vitt ytskikt. Och med det följer oändliga möjligheter att trycka glada färgsprakande förpackningar med iögonfallande design. Eller, varför inte, bara enkelt vita.
Barrträd har längre fiber än lövträd. Därför kallas barrmassa för långfibermassa och lövmassa för kortfibermassa. Träfiberns längd påverkar tillsammans med produktionsmetoden slutproduktens egenskaper. När nu ett kokeri för långfiber tas i bruk…..
Klor har länge varit en viktig beståndsdel vid framställning av vitt papper. Men tyvärr är klor inte särskilt miljövänligt. Vid blekning med klor bildas giftiga kemiska föreningar, till exempel dioxiner. 1972 är Gruvön bland de första att satsa på blekning med syrgas, vilket minskar klorbehovet till hälften. Bruket slutar helt använda klor i tillverkningen 1991.
Vad är bra kvalitet? Ditt svar skiljer sig säkert från någon annans. Just därför är det så viktigt med ISO-standarder. Att låta sig ISO-certifieras innebär att en oberoende granskare intygar att ett företag uppfyller en mängd olika krav, till exempel på interna arbetssätt, kundfokus och förbättringsarbete. Gruvön välkomnar möjligheten att få visa vad man går för och är det första pappersbruket i världen som ISO-certifiera sig.
Nu tar Gruvön helt och hållet bort klor i sin blekningsprocess. Istället införs ECF-blekning (Elemental Chlorine-Free). Med ECF-blekningen blir det dessutom möjligt att bättre återanvända träfiber och därmed utnyttja träresurserna mer effektivt.
Billeruds aktiebolag bildas redan 1883. Namnet kommer från lantegendomen Billerud utanför Säffle där en oansenlig sulfitmassafabrik byggs. Genom att bygga ut och förvärva andra bruk i Värmland expanderade företaget stadigt och namnet Billerud växer sig allt starkare. Genom åren får Billerud – med dess olika bruk – flera olika ägare och ingår i olika företagskonstellationer. Men 2001, när Gruvön, som då ägs av Stora Enso, slås samman med AssiDomäns pappersbruk Skärblacka och Karlsborg, blir Gruvön återigen Billerud. Hem ljuva hem.
Gruvön hygiencertificeras. Det innebär att bruket nu möter alla höga krav på kvalitet, hygien and produktsäkerhet som finns inom livsmedelsbranschen.
Ombyggd barkpanna, ny ångturbin och ett nytt elkraftssystem innebär att Gruvön ökar sin självförsörjning av el till 55 mot tidigare 30 procent. I takt med att produktionen i fabriken ökar blir det ett större överskott av biobränsle som nu kan tas tillvara på ett bättre sätt. Dessutom minskar koldioxidutsläppen och mängden avfall samtidigt som personalsäkerheten höjs.
Tänk dig att du har en låda som du med full kraft får hoppa på, slita i, riva sönder och spilla allt möjligt på. Tja, riktigt så går det inte till på Billeruds utvecklingslabb, men inte långt ifrån. Här har du möjlighet att mäta verklig prestanda och styrkan hos wellådor under olika förhållanden. Och självklart utforska nya produktidéer. Billerud BoxLab invigs 2007, sedan utvecklas även PackLab.
Att förbättra produktionen och samtidigt utveckla smarta förpackningar är en ständigt pågående process hos oss på Gruvön. Ibland sker förbättringarna i små och många steg, ibland i rejäla språng med banbrytande innovationer. En sådan innovation är Billerud FibreForm® som lanseras 2009.
FibreForm® är ett revolutionerade papper med hög töjbarhet vilket möjliggör helt nya förpackningar. Det används idag till livsmedels- och andra konsumentförpackningar och kan dessutom ersätta plast. Än så länge har vi bara sett början på möjligheterna med FibreForm® men vi lovar, spännande fortsättning följer …
Det här är bara början!